Passar på att blogga när jag ändå är igång.
Vet inte om jag berättat att vildas ena valp Rocky bröt sitt ben i somras. Nu är han helt återställd och det är dags att sätta igång honom igen. Tack och lov!
Till något tråkigt..
Vildas andra valp, gibson är sjuk.
För en månad sen uppsökte dem en veterinär för han hade skadat en klo och då passade matte på att fråga om det är normalt för en ettåring att behöva gå ut kissa en gång på natten fortfarande.
Veterinären svarade nej och bad dem mäta upp hur mycket han drack och ta ett urinprov.
De hade inte reagerat på att han drack mycket men däremot var väldigt glad i vatten. Drack ute, slabbade i duschen osv.
Urinprovet var bra men han drack för mycket vatten. Det gjordes ultraljud av njurarna, det togs blodprov och det gjordes en biopsi.
Detta kom som en chock för matte & husse för gibson har inte visat någon symtom på att han är sjuk eller så. De hittade protein i blodet och veterinären är övertygad om att det är rd.
Men det går inte fastställas förens vid en obduktion.
Den senaste veckan har han blivit sämre, han är fortfarande pigg och glad men kissar varannan timme.
Tänker på dem hela tiden och det är inte rättvist mot en hund som är 15 månader..
Jag började tänka efter ang. Albin. Han kissar fortfarande ganska ofta, man måste alltid ta ut honom mellan de andra rundorna med de andra hundarna. Det har varit så sen han var valp så det är inget vi tänkt på.. Men han borde ju kunna hålla sig lika länge som dem andra två?!
Det är omöjligt att veta hur mycket han dricker när man har tre men nu har vi ju lagt märke till att han är i skålen betydligt mer än dem andra två.
Inte nog med det så kissade han inne i fredags!! Mängder!! Och han var ute tre timmar innan.. Så man börjar ju undra. Men man blir såklart nojjig när någon annan är dålig.
Gibson var som sagt inte sjuk, från ingenstans så blev det sämre.
Tycker så synd om matte & husse och man känner sig skyldig och hjälplös..
- Posted using BlogPress from my iPhone
Åh, Isabell!
SvaraRaderaVad tråkigt att läsa om valparna! Som du säger så blir man liksom van vid slabbandet i vattenskålen o allt kissande. Tänker på dig o valpköparna. Kram/Ann